mitt liv i spaltform...

(Me, myself and I)


Okej, detta inlägget tänker jag basera på en kommentar jag fick i förra inlägget, kommentaren är denna

Trots att det enda jag har fått höra om dig är skit så har jag faktiskt bildat mig en egen åsikt om dig och du förtjänar inte skiten du får. Alla gör vi våra val här i livet men vi behöver inte andras godkännande för att göra dem. Tycker att de som jävlas med dig borde ta sig en jävla titt i spegeln och öppna ögonen för att se vad som händer framför deras egna ögon istället för att leka perfekta. Som du skrev what goes around comes around och jag kan lova dig att åtminstonne en sak som du blivit utsatt för har den personen fått tillbaka på sig själv men förnekar det.

Jag önskar dig iallafall lycka till och hoppas på en ljus framtid för dig. Han verkar vara en go och mysig kille.

Okej, först och främst kan jag bli tacksam för att det finns folk därute som bildar sej en egen uppfattning, och detta bara genom en blogg. En person som bloggar som man personligen inte känner ska man nog inte yttra sej så mycket om eftersom en blogg utger en väldigt liten del av just bloggaren. Ni som läser min blogg och som känner mej PERSONLIGEN tycker säkert annorlunda om mej än de som läser här men inte känner mej, eller ens har en aning om vem jag är. Och denna kommentaren bygger en del på detta underbara fenomen. Denna personen känner förmodligen inte mej ett enda dugg eller vet nånting om mitt liv förutom det som står på mina rosa spalter eller som "folk" har sagt till denna personen, men denna personen har bara genom min rostiga blogg skaffat sej ett eget tänkande och uppfattning om mej.
Jag är idag 27 år, närmar mej 28. Jag har tre underbara barn, jag tycker själv att jag är en ganska principfast person, jag tycker en jävla massa och jag står för vad jag tycker, vem jag är och hur jag ser på saker och ting. Jag har kommit till den punkten i livet att jag vet vem jag är IDAG, sen vad jag gjorde när jag var 15-18 år  eller tom 22-24 år och alla de år däremellan det är liksom i det förgågna. Jag vet vad jag har gjort både för rätt och fel i mitt liv och jag står för det till fullo. Men ingen har rätt att döma mej eller kalla sej för en bättre människa än jag när man inte vet ett jota om MEJ. Jag är den jag är, jag känner mej ganska bekväm med den jag är och passar inte det folk så behöver dom inte ödsla min tid, men vill "folk" sitta på sina förfester eller över deras kaffefika och prata skit om mej, eller lögner som det säkert är så får dom göra det. Jag har en hope människor i mitt liv som jag litar på, jag litar på att dom tycker om mej och älskar mej för att jag är just den jag ÄR. Och jag tänker inte ändra mej för att passa någon annan som inte bryr sej ett piss om mej eller mitt liv, dedär växte jag ur för längesen. Jag kan bjuda på skitprat och lögner om det intresserar andra, jag har annat att lägga min tid och energi på. Det allra värsta jag vet är falskhet, att "folk" som inte gillar mej eller pratar bakom min rygg ändå är trevliga och pratar och hejjar så glatt, gillar jag inte nån är jag ganska klar med att visa det, jag är inte otrevlig eller tyken eller kör "frysa ut" metoden men jag visar tydligt att du kommer hit, men inte längre du har INGET att ge mej. Sen att alla inte har det tänkandet får stå för dom.

Jag är en jävligt bra mamma till mina barn, detta vet jag i mitt hjärta så det kan ingen ta ifrån mej, jag vet att jag är en bra vän till de som förtjänar det, det vet jag i mitt hjärta så det kan ingen heller ta ifrån mej.

Jag kan faktiskt inte förstå vad som är så intressant att säga om mej, men jag får väl ta det som nåt bra istället, att folk som inte gillar mej ÄNDÅ pratar om mej, ni vet vad dom säger
" Hellre dålig publicitet än ingen alls"

Och en sak till, min mamma brukar säga att: Man ska passa sej för VEM man pekar ut för du har alltid tre fingrar som pekar tillbaka på dej själv, lite tänkvärda ord denna eftermiddag :-)

Nu ska jag återgå till mitt liv som det ser ut just nu, vilket i denna stund betyder byta en rackarbajsareblöjja, så nu har ni ännu mer att prata om, men denna gången är det SANT!