Inlägg 1001
Han är hemsk, jag vet jag är elak o kass som säger så men det är han o har vart gansak länge nu...
Han går runt o sär sur KONSTANT, han ska bestämma över allt o all, han beter sej som om JAG är ett barn o HAN är en vuxen, han gör saker som gör att jag bara gapar som en fågelholk, men liksom bara går emot mej.
Jag har testat det jag vet, konsekvent, tålamod, straff, lugna samtal osv. INGET NADA ZILTCH hjälper. Kanske blir det bättre efter sommarlovet nu o skolan drar igång men just nu tar han all min energi o jag är ensam med TRE barn, alltså SJÄLV. Jag ska orka vara mamma till alla tre, men just nu tar han allt jag är o det är så jävla lessamt o irriterande. Hans hemska humör o hans hemska attityd gör ju att man själv blir helt nere o surar men så ska det ju inte vara. Har försökt prata med honom otaliga ggr men det går inte fram, det går inte in
Igårkväll skulle vi ha trevligt med barnalfapet, jag hade gjort en kladdkaka o vi tände ljus medans det regnade ute o jag var laddad för mys o skratt med mina stora pojkar...
TIO minter klarade han av, sen var det bara sura miner för en pyttesak, som det oftast är o var så resten av kvällen så hon fick fan sätta sej i sofan o sura. Suuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuck
Så, idag skickade jag mess till hans pappa o erkände mig svag att jag behöver avlastning just nu, han var absolut välkommen dit och bara det, bara dom orden att man fan har NÅN mer i sitt team gör det enklare.
Så det tackar vi för, det hjälpte en heldel.
Men ja, ibland är föräldraskapet ren skit, o man känner sej hopplös o arg o ensam men vad gör man ?
Tar nya tag, andas in ny luft, räcker ut en hand o hoppas på det bästa.
Får se om han åker till hans pappa, eller inte. Måste grunna på det ett tag.
Och nej, det är inget STRAFF att han ska åka till sin pappa, jag behöver kanske bara ett jävla break o lite hjälp jag menar, bara för att man inte lever ihop, har man ändå barn ihop o då hjälper man varann, o det var det han gjorde nu, hjälpte mej. Och det känns fan skitbra.
Du, min 9åring är EXAKT likadan. Tror det är någon jäkla 9-års trots, fast alla hävdar att det inte finns någon sån. Well, antingen är det 9årstrots eller så är min unge dum i huvudet, tänker jag då och så intalar jag mig själv att det VISST finns en 9års trots.
Jag vet inte heller hur jag ska hantera det. Jag är tyvärr inte så pedagogisk som jag borde vara.
Lina- ÅÅh jag blir så glad (eller ja, fel ord men du fattar) när du säger att David är likadan. ag trodde det bara var min som var djävulens åkomma. Och nej, jag är heller inte så pedagogisk längre, mer mordlysten (ja, jag SKÄMTAR) men det finns visst 9 års trots, det säger min mamma o min mamma vet allt, haha hon säger att det är typ tidig tonårstrots. Humm.... Bita ihop alltså ?
Skickar styrkekramar till dej o vill ha en bag in box med vitt tillbaka ;-)
har ni inget i er kommun som heter typ Barnhälsan eller liknande. ett ställe dit man kan gå och få hjälp att hantera 'jobbiga' barn, eller jobbiga situationer med barn, eller där barnen kan få gå själv och träffa en utbildad människa, kanske prata om saker de inte vill prata om med mamma och pappa?
För oss var det till jättestor hjälp.
Nästa steg är väl annars BUP, och att gå till BUP är inget att skämmas över. förhoppningsvis är det ju nåt som går över rätt snart, ja en förpubertetsgrej kanske.
men man ska INTE gå och känna sig hemsk och tappa all ork och energi, det blir bara värre då. se till att få hjälp! :)
läser ofta din blogg och du verkar vara så fin mot dina barn! lycka till
Hoppasan kerstin det där syndromet hör jag många vänner dras med eller visst e det problem = ?
har själv inte uppleft det då kenny är en snäll lydg kille som gör det man säger.
Hoppas att det blir bättre då skolan börjar .
Ps gillar din blogg så här ljus och fin :)
Kram
en blogg utan namn: HAr faktiskt ingen koll på det, men ska se om det blir lättare när han börjar skolan annars får man kanske göra nåt i den stilen för det är inte enkelt nu... Tack ialf för tipset!
Johanna: Tack för dina fina ord, dom värmer! Tyvärr räcker det inte alltid ända fram, men vi får ta en dag i taget!
Vintage:
Ja, du har tur du, som har den formen på son ;-)
Och ja, jag hoppad på detsamma.
Tack det gör jag med!!
Kraaam
varför skulle det vara ett straff för ett barn att åka till sin pappa? Eller tolkade jag det fel? Ha det gott!
EN bib? Det behövs nog två. Och så har jag en ny karaokesång jag vill testa på dig hahaha.
