Inlägg 720

Jag har vart grymt osocial ett par dagar nu, idag efter jag lämnat av Midas på dagis så gick jag hem, upp i sängen o bara var. Min kropp känns liksom som en urvriden disktrasa, sen vet jag inte om det beror BARA på att man vart sjuk o magen vart åt helvete eller om det är att själens kraft börjar sinka efter eller ja, det är nog en fin blandning av båda skulle jag tro.
Du är så stark säger alla. Men Terez detta är inte likt dig, du som är så stark...
Men nej ? Jag kanske inte är så stark just nu, en del av mej vill nog bara krypa ihop i fosterställning o gråta tills ögonen svider o skrika ut
VARFÖR JAG ??? VARFÖR KAN JAG INTE BARA FÅ VARA LYCKLIG IHOP MED NÅN ???

Är jag fortfarande självdestruktiv ?
Från att vara tonåring o skära mej i armar o ben o dunka hammare i ryggen tills jag är blålila för att skada mej själv fysiskt har de tagits över till en psykisk nivå nu när kag är vuxen? Att en del av mej kanske aldrig vill att jag ska bli lycklig eller göra nån lycklig i en vuxen relation? Och varför skriver jag ut detta här ?
Men som jag skrev i ett tidigare inlägg, detta är MIN hörna o i vissa fall ger jag blanka fan i vilka som läser.

En god vän sa till mig häromdagen sådär väldigt vuxet att: Jag vill gärna att du går o pratar med någon, du kan väl ge det en chans ?? Det kanske hjälper dig, på sikt ? Snälla...

Vad skulle jag säga då ? Vart skulle jag börja? För som jag kan se det är mitt liv en stor jävla röra, åren med pojkarnas pappa är en STOR enda klibbig röra, jag har tappat tidsepoker eller vilket år vi gjorde vad eller vart vi bodde. Är inte det helt sjukt ?
Så vad skulle jag egentligen säga o sen tror jag att skulle jag börja prata så hade jag nog fan inte kunnat sluta tills jag låg i en pöl på golvet av självömkan o frågor om hur mitt liv kunde bli så rörigt!

I morgon kommer mamma o hämtar mej o barnen, jag måste dit, hon bad oss komma. Jag måste bli ompysslad o hitta kraft o det gör jag där. Jag ska bara vara, vara glad o vara med mina barn o ge dom all min positiva energi för herre dom behöver det mest av alla jag har spillt energi på nåt som inte tog emot det. Och det får räcka med det nu.

Men jag bloggar från mobilen!

Tjyss


Tyck Till.

Lämna ditt spår:

Jag Kallas Idag För?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Bara Miggs som kan se)

HemmisBloggisAdress:

Vad jag har på hjärtat:

Trackback
RSS 2.0